Vem är Jultomten?
Från gårdstomte till julens tomte
Precis som i Norge och Danmark har den svenska Jultomten sina rötter i tomtenissen – ett litet, skäggigt väsen som enligt folktron vaktade gården och dess djur. Under 1800- och 1900-talet smälte denna figur samman med den internationella Santa Claus-bilden, vilket gav oss dagens rödklädda, storsäckiga Jultomte.
Julklappen knackar på dörren
En särskilt svensk tradition är att Jultomten – ofta spelad av en familjemedlem eller granne – personligen knackar på dörren julafton med säcken full av julklappar, och ropar: “Finns det några snälla barn här?” Detta möte är för många svenska barn julaftonens absoluta höjdpunkt.
Risgrynsgröt till tomten
Liksom sina nordiska släktingar förväntar sig Jultomten en skål risgrynsgröt med en mandel gömd i, oftast utplacerad på vinden eller i ladugården som tack för hans arbete. Julafton, inte juldagen, är den stora festdagen i svensk jultradition.
Innan Tomten kom: Julbocken delade ut klapparna
Få svenskar känner till att det inte alltid var Jultomten som delade ut julklapparna. Under 1700-talet och långt in på 1800-talet var det istället Julbocken — en person utklädd till get — som spelade rollen som klapputdelare i de mer bemedlade hemmen. Bockens koppling till julen är osäker, men en teori säger att den härstammar från medeltidens Nikolausspel på kontinenten, där Sankt Nikolaus framträdde tillsammans med en get i koppel som symboliserade den djävul han symboliskt tämjt. Julbockens roll som gåvoutdelare blev dock kortvarig: när Jultomten introducerades i Sverige under det sena 1800-talet glömdes Julbocken snabbt bort, och idag lever han vidare enbart som de halmbockar många svenskar pyntar hemmen med.
Vimmerby 1871: Den första dokumenterade Jultomten
Ordet “jultomte” dök första gången upp i tryck redan 1864, som titel på en skämttidning, men syftade då fortfarande på folktrons gårdstomte snarare än en gåvoutdelande julfigur. Den första dokumenterade gången någon faktiskt utklädde sig till en gåvoutdelande jultomte inför barn ska enligt källor ha skett vid en barnjulfest i Vimmerby annandag jul 1871. Det dröjde dock ytterligare tjugo år innan bilden stabiliserades: konstnären Jenny Nyström gav 1891 ut tidningen Jultomten med ett omslag som visade en leende, hjärtlig tomtegubbe som drog en vagn full av paket — en bild som kom att bli avgörande för hur svenskar än idag föreställer sig honom.
Gårdstomte, Julbock och Jultomte: tre gestalter, en figur
| Gestalt | Roll | Tidsperiod |
|---|---|---|
| Gårdstomte | Vaktade gård och djur, krävde gröt | Fornnordisk folktro–1800-talet |
| Julbocken | Delade ut klappar, kopplad till S:t Nikolaus följeslagare | 1700-talet–sent 1800-tal |
| Jultomten | Modern, vänlig gåvoutdelare | 1870-talet–idag |
Jultomten i svenska julkalendrar och reklam
Jultomten är en central figur i de svenska julkalendrarna på SVT, som varje år i december följs av barn och vuxna i hela landet, och som ofta blandar folkloristiska tomtefigurer med den mer internationella Santa Claus-bilden. Denna tv-tradition har bidragit starkt till att hålla den svenska Jultomten-figuren levande genom flera generationer.
Julafton firas i Sverige med en fast tradition där hela familjen samlas för att se på Kalle Anka-julprogrammet innan Jultomten själv, ofta spelad av en granne eller släkting, knackar på dörren med säcken full av paket, ett ögonblick som många svenskar minns som julens verkliga höjdpunkt från barndomen.
Vanliga frågor om Jultomten
Firar svenskarna jul den 24 eller 25 december? Julafton, den 24 december, är den stora festdagen i Sverige, till skillnad från många andra länder där juldagen är viktigast.
Vad händer om man glömmer mandeln i risgrynsgröten till tomten? Enligt folktron är det ingen katastrof, men traditionen säger att den som hittar mandeln i sin egen portion får extra tur under det kommande året.